I huvudet på en UX-designer


Publicerat: 25 september 2018

Skrivet av: Kristina Modigh, innehållsstrateg

Dela:


Med en bristande UX-design riskerar du att både förlora och förarga dina användare. Eleonora Hafström förklarar hur hon jobbar för att få till en bra användarupplevelse.

– En bra gränssnittsdesign ska kännas självklar. Den ger dig en upplevelse som är smidig och effektiv utan att du nödvändigtvis tänker på varför.

Eleonora Hafström är van vid att växla mellan olika yrkesroller. På visitkortet står det art director, men allt fler uppdrag löser hon som UX-designer*. En roll som i sin tur innebär att hon kombinerar kunskaper från flera olika discipliner.

Arkitekturen under ytan

En UX-designer syr ihop upplevelser. Några exakta gränser för vad som räknas som en upplevelse i sammanhanget finns inte, men utgångspunkten är oftast en kundresa som görs online. När du enkelt registrerar ett konto hos en webbshop, får ett trevligt välkomstmejl och därefter snabbt hittar det du söker, då är det UX-designern du har att tacka.

På samma sätt är det en bristande UX-design som gör att din streamingtjänst visar dig det avsnitt du senast tittat på istället för det som står på tur (hostHBOhost).

– Utmaningen är att omsätta det man vet om användarnas behov i en design som är intuitiv och leder människor i mål, säger Eleonora.

Och målen, de ska förstås matcha avsändarens affärs- eller verksamhetsmål. Dessutom kan det finnas anledning att ta hänsyn till ett tredje perspektiv: Vad som är önskvärt rent mänskligt. Som designern och författaren Erika Hall skriver i artikeln ”Thinking in Triplicate”:

How often do designers stand back and ask whether they are creating a real problem, that is to say a problem that exists outside the balance sheet, at the same they are solving a business problem, or delighting an individual customer?

Interaktion som skadar

Sedan ett par år tillbaka hörs allt fler kritiska röster tala om de skadliga effekterna av sociala mediers algoritmer, men även om riskerna med deras användargränssnitt, eller UI*. Designern bakom Facebooks like-knapp har uttryckt ånger över de mekanismer han satt igång och pull-to-refresh-funktionen som först dök upp i Twitters mobilapp har jämförts med en enarmad bandit. Även om användarens behov uppfylls kortsiktigt, bidrar funktionerna till att gradvis förvandla folk till dopaminpundande narcissister. Är det då bra design?

Rätt prioriteringar

Inför ett nytt UX-projekt börjar Eleonora med att definiera huvudsyftet tillsammans med kunden och teamet. Det gäller både vad som ska uppnås konkret och hur upplevelsen ska kännas för användaren. Därefter arbetar hon fram ett första förslag som illustreras med wireframes*. Helst föreställer det mobilvyn.

– Att jobba ”mobile first” tvingar en att skala bort allt utom det mest väsentliga. När man börjar med de svåra prioriteringarna blir slutresultatet ofta en bättre, mer användarvänlig design, säger hon.

Testa och lär

Med en bra process slipper man jobbiga överraskningar. En nyckel till framgång är användartester som görs med hjälp av interaktiva prototyper*.

– Att testa behöver inte vara krångligt. Ofta räcker det att involvera ett fåtal personer. Men det ger otroligt mycket att tillföra ett utifrånperspektiv i ett tidigt skede. Du slipper undra om du satsar på rätt saker, säger Eleonora.

Upptäcker testpersonerna problem är det goda nyheter, så länge det sker innan designen är färdig och webben kodad. Hellre ett mindre bakslag i början, än en större smäll på slutet.

Varning för nytänk

Att åstadkomma ett gränssnitt som är anpassat efter användaren handlar till stor del om att vara kreativ inom satta ramar. Ibland betyder det att nyskapande lösningar får stå tillbaka för de mer traditionella. Vill man åstadkomma ett intuitivt flöde så är det viktigare att folk hittar rätt än att de höjer på ögonbrynen, menar Eleonora. Lösningen är att jobba med designmönster som folk känner igen.

– Det är en sak att göra en portfoliosida, till exempel. Då kan det vara läge att ta ut svängarna och visa sin kreativitet även i UX:et. Men för de flesta syften gäller det att inte tvinga folk att tänka efter.


*Ordlista

Gränssnitt = På engelska: interface. En metod eller anordning som möjliggör kommunikation mellan exempelvis dig och en webbplats, mjukvara eller apparat. När du byter från PC till Mac är det skillnaden mellan gränssnitten som gör att det känns ovant i början och när du häpnar över att din ettåring kan ratta fjärrkontrollen hemma är det för att hen har lärt sig gränssnittet ”röd knapp”.

Wireframes = Grafiskt enkla skisser av webbsidor som visar vilka element och funktioner som ska finnas med och hur de ska placeras.

Prototyp = En mer välutvecklad, interaktiv presentation som du kan använda för att testa gränssnittets funktionalitet.

UI = Kort för user interface, alltså användargränssnitt. Det du interagerar med när du klickar, skrollar eller säger ”Hej Siri!”.

UX = Kort för user experience, alltså användarupplevelse. Det är UX-designen som avgör hur bekvämt/effektivt/coolt det känns att använda en webbplats, onlinetjänst eller app.


Du kanske också vill läsa:

Content first på ren svenska
Webbens nya stil

Texter som får folk att ändra åsikt


Publicerat: 14 september 2018

Skrivet av: Erica Söderlund, Copywriter

Dela:


I dessa tider är det svårt att inte tänka på sina egna – men kanske framförallt andras – åsikter. Visst hade det varit härligt om du kunde påverka andra att tänka mer som du?

Du har säkert läst en text som berört eller påverkat dig på ett eller annat sätt. Det kan vara allt från en bok av din favoritförfattare till en statusuppdatering i sociala medier. När det kommer till att påverka andra att ändra åsikt är det inte lika lätt som att endast väcka känslor – men det finns vissa knep som är mer framgångsrika än andra.

Change my view

I podden You Are Not So Smart tar David McRaney upp olika ämnen, alla på temat ”du är omedveten om hur omedveten du är”. Ett av poddavsnitten handlar om Reddit-forumet Change My View. Forumet går ut på att du lägger upp ett inlägg med en åsikt och sedan ska andra försöka påverka dig att ändra uppfattning. Mätningar visar att hela 35% av av skribenterna påverkas till att ändra sig. I poddavsnittet intervjuas Chenhao Tan som forskar i datavetenskap och har analyserat forumet. Han pekar ut vissa lyckoelement som är synliga där folk har ändrat åsikt.

Hur får du någon att byta åsikt?

  • Punktlistor är din bästa vän.
  • Fetmarkerade ord hjälper också till.
  • Förolämpa aldrig någon.

Genom att ta ut två till tre kärnpunkter som beskriver din åsikt och presentera dem i en punktlista är det större chans att du lyckas påverka andra, menar Tan. Det skadar inte om du även utvecklar punkterna i text efteråt. Det du vill är att ge en tydlig och positiv bild av din åsikt. Den ska vara lätt att förstå och ta till sig, så att mottagarna själva kan inse att de vill ändra åsikt. För ingen vill bli övertalad.

Att skriva en bra punktlista

Detta är lite av en konstform, men övning ger som bekant färdighet. I vår Klarspråksskola kan du läsa mer om punktlistor och förhoppningsvis få med dig några tips på vägen. Punktlistan som formateringsknep är redan tydlig för oss läsare och fyller du den med ett konkret innehåll har du stora chanser att lyckas.

Din framgång kommer dock inte vara hundraprocentig, det är många parametrar som spelar in. Du kan inte att pracka på någon annan din åsikt, men med ovan nämnda tips kan det bli enklare oavsett om du vill övertyga någon att rösta annorlunda i nästa riksdagsval, få dina kollegor att bli mer miljömedvetna på kontoret eller få familjen att äta mer vegetariskt. Lycka till!


Vill du ha hjälp att skriva texter som engagerar? Tveka inte att kontakta oss.

Engelska på svenska


Publicerat: 3 september 2018

Skrivet av: Erik Andersson, Copywriter

Dela:


Din kommunikation utökas med engelska lånord hela tiden. Men hur uttrycker och stavar du dem rätt i dina kanaler? Frågan har flera svar. Ett är att inte använda engelska ord alls.

Engelskan har influerat det svenska språket under flera hundra år. Men med globaliseringen, internet och nya tekniska företeelser har lånorden aldrig varit fler. Det kan ställa till det för dig i din kommunikation, vare sig det handlar om mejl, blogginlägg eller en enkel uppdatering på sociala medier.

För vill du framstå som proffsig ska du vara noga med att din kommunikation följer gängse språkregler. Ord som har stavats, böjts och känns fel har en tendens att irritera och ta fokus från ditt huvudbudskap.

Du kanske också är en av dem som inte klarar av ”sär skrivningar”?

Heter det skateboard, skejtboard eller rentav rullbräda på svenska?

Tre steg mot korrekt engelsksvenska

Det finns ingen enkel regel för hur engelska lånord ska användas rätt. Men gör du läxan varje gång och tar rygg på dem som stiftar ord- och skrivreglerna så kommer du långt. Svenska språkrådet och TT-språket har både generella råd och ordlistor som hjälper dig i kniviga situationer. Även Svenska Akademiens ordlista är en källa till framgång.

Utifrån språkexperternas resonemang kan följande tre generella steg ge dig en hint om hur du ska tänka nästa gång du fastnar med ett krångligt lånord vid tangentbordet:

1. Finns det redan ett svenskt ord?

Om det redan finns ett etablerat svenskt ord bör du överväga att använda detta före lånordet. Inte sällan är det svenska ordet tydligare både för dig själv och mottagaren. Lånordet, särskilt om det är nytt, kan leda till missförstånd eller till och med att mottagaren inte förstår alls.

Exempel: Skicka hellre en inbjudan än en invite till dina kunder.

2. Försvenska på rätt sätt

Vissa ord går inte att ersätta med svenskans. Helt enkelt för att de saknas eller inte helt täcker in engelskans innebörd. Då använder du med fördel det engelska ordet med stavning och böjning enligt ovannämnda ord- och skrivregelmakare.

Exempel: Ingen dricker fruktsaft till frukost, däremot juice som med fördel stavas jos.

3. Glöm inte förnuftet!

Lånorden är en del av språkutvecklingen. Många av dem har kommit till svenska språket för att stanna. Är lånordet som du funderar över vanligt förekommande? Hur pass inarbetat är det hos målgruppen? Gamla svenska ord kan också bli fel. Ibland är lånordet i sin ursprungliga engelska form det enda riktiga alternativet.

Exempel: Skateboard gör sig bättre än både skejtboard och rullbräda, som ingen i skateparken vill känna sig vid. 


Vill du veta mer eller ha hjälp med att målgruppsanpassa din kommunikation på andra sätt? Välkommen att kontakta oss.


Relaterat innehåll

Två nomineringar i Svenska Designpriset


Publicerat: 29 augusti 2018

Skrivet av: Kristina Modigh, innehållsstrateg

Dela:


Stämningen blev MYCKET god här på Klädpressaregatan när vi fick reda på att vi är tvåfaldigt nominerade i årets upplaga av Svenska Designpriset.

Svenska Designpriset är en tävling som belönar effektiv och kreativ design. Inför prisutdelningen den 25 oktober får du gärna hålla tummarna för oss och våra kunder, JM och Vårgårda Bostäder. Särskilt glada blir vi förstås om du röstar på våra bidrag.

Och de nominerade är:

Vårkampanjen för JM syntes runtom hela Stockholm.

Vårkampanj för JM

Flyttdrömmar kan väckas plötsligt. Ibland räcker det med en enda mening för att livet ska ta en ny vändning. Detta tog vi fasta på i vår kampanj för JM, nominerad i kategorin Reklam – print. Under våren 2018 syntes den i storformat runt om i hela Stockholm, i tunnelbanan, digitala kanaler, direktreklam och i dagspress.

Läs mer om kampanjen här.

Vår broschyr för Vårgårda Bostäder designades som ett magasin.

Broschyr för Vårgårda Bostäder

I kategorin Information – print är det vår broschyr för Vårgårda Bostäder och projektet Backgårdsgatan som har chansen att bli prisbelönt. Genom att utforma den som ett magasin, med innehåll som lyfter fram områdets många kvaliteter, ville vi både locka folk till Vårgårda och väcka stolthet hos dem som redan bor där.

Läs mer om vårt arbete med Vårgårda Bostäder här. 


Mer skryt:
Tre nomineringar i Publishingpriset

Tre nomineringar i Publishing­priset


Publicerat: 23 augusti 2018

Skrivet av: Erik Andersson, Copywriter

Dela:


Att anstränga sig det där lilla extra lönar sig. Nyla Design står bakom hela tre webbplatser som kan ta hem vinnarstatyetter i Publishingpriset 2018.

Vi är givetvis stolta över att vårt hårda arbete gett resultat ännu en gång. Bland de nominerade 2018 finns Nyla Design listade med tre bidrag i två av webbplatskategorierna.

Kanske känner du till att Publishingpriset är en erkänd svensk kommunikationstävling. Då känner du förmodligen också till att priset delas ut utifrån juryns bedömningar av form, text, visuellt innehåll och användarvänlighet.

Med följande tre tävlingsbidrag betyder det att chanserna är goda – eller hur?

 

Combine

Robotar, avancerad teknik och Data Science. Men framför allt tillsammans med människorna bakom teknikföretaget tog vi Combines webbplats till en helt ny nivå. Nu är samma webb en av sex nominerade i kategorin Marknadsföringssajt B2B.

Läs mer om vårt uppdrag för Combine här.

 

 

Markera

När ett av Sveriges mest expansiva konsultbolag inom samhällsutveckling ville ha en effektfull webbplats var det vi som fick förtroendet att skapa denna från grunden. Även Markeras webb tävlar i kategorin Marknadsföringssajt B2B.

Läs mer om vårt arbete med Markera här.

 

 

Gausta View

Två svenska entreprenörer ville berätta för världen om ett unikt lägenhetskoncept på ett av Norges högsta berg. Resultatet blev Gausta Views webb som nu nominerats som ett av sex finalbidrag i kategorin Marknadsföringssajt individ.

Läs mer om vårt uppdrag för Gausta View här.

 


Mer skryt:

Två nomineringar i Svenska Designpriset

Pride-praktika för företag


Publicerat: 9 augusti 2018

Skrivet av: Kristina Modigh, innehållsstrateg

Dela:


Känner du för att vifta med både Prideflaggan och ditt varumärke nu i dagarna? Här är fem saker du behöver ha koll på först.

1. Pinkwashing är en grej.

Och den är inte uppskattad. I stora drag handlar det om samma slags fenomen som greenwashing, alltså att företag rider på en våg av efterfrågan som uppstått genom en genuint viktig fråga. Utan att det kostar dem något. Det är tydligt att det kollektiva tålamodet med pinkwashing börjar ta slut.

Nej: ”Kom och köp regnbågsvatten! Alla pengar går till…oss.”
Ja: Berätta vad ni gör för att hbtq-personer ska få en tryggare tillvaro.

2. Pride är mer än en festival.

Det är också en kamp med verkliga motståndare. Man kan råka glömma det, särskilt om man själv inte hör till dem som oroar sig för hatbrott eller vad kommande lagstiftare ska göra med ens nyss erövrade rättigheter. Kom också ihåg att Priderörelsen är mångfacetterad och rymmer fler frågor än den om att få älska vem man vill.

Nej: Enbart prata om Pride som en ”kärleksfest”.
Ja: Var lyhörd och påläst när du kommunicerar ditt engagemang.

3. Transparensens tid är här.

Folk gillar företag med tydliga värderingar. Vad folk däremot inte gillar är ihåliga ställningstaganden. Att kommunicera värderingar som inte efterföljs riskerar att skada ert varumärkes trovärdighet för en lång tid framöver.

Nej: Jobba cis- och heteronormativt as usual 51 veckor om året.
Ja: Förvänta dig att bli synad.

4. Din avsikt är oviktig.

Det är knappast en vilja att exploatera människor som får en marknadschef att tro att det räcker att Pridemärka ett paket müsli för att få goodwill. Säkert finns en genuin välvilja bakom beslutet. Men hur budskapet tolkas avgörs inte av dina avsikter – hur goda de än är  utan av hur det landar hos mottagaren. Risken är att när du vill säga ”Vi hejar på er!” ser det mer ut som ”Vi snyltar på er!” för din målgrupp.

Nej: Tro att dina personliga värderingar automatiskt syns i kommunikationen.
Ja: Inse att meningen skapas hos mottagaren.

5. Företag kan göra skillnad.

Utan sina partnerföretag skulle Pridefestivalerna inte kunna arrangeras i nuvarande skala. Det finns också mycket ni kan göra för att stärka hbtq-communityt, året om. Som arbetsgivare, marknadsförare och medmänniskor. Och visst finns det ett egenvärde i att så många som möjligt hissar Prideflaggan nu i veckan. Låt bara inte din reklam regna på paraden.

Nej: Se Pride som ett säljtillfälle.
Ja: Bidra till rörelsen.

 


Relaterat innehåll

Välkomna Daniel och Anton!


Publicerat: 7 augusti 2018

Skrivet av: Kristina Modigh, innehållsstrateg

Dela:


Nyla växer vidare och välkomnar två nya medarbetare. Det gör oss förstås både glada och ivriga att lära känna dem bättre.

Först ut, webbutvecklare Daniel Riaño.

Hej Daniel, vad gjorde du fram till nyss?
– Jag slutförde min yrkesutbildning i webbutveckling här i Göteborg. Innan dess bodde jag i Skellefteå och en vända i Örebro där jag pluggade design. Det var på en reklambyrå i Skellefteå som jag upptäckte hur kul det är med kod.

Vad inspirerar dig i arbetet?
– Jag är alltid intresserad av nya sätt att lösa problem på och precis som alla andra utvecklare inspekterar jag sidor hela tiden, för att kolla hur andra har gjort. Sidor som awwwards är också bra för att få nya idéer.
– En annan grej du kan fråga mig är vilket programmeringsspråk som jag gillar bäst.

Ok då. Vilket språk är bäst?
– Enligt mig är det PHP. Det finns folk som tycker annorlunda men jag gillar att det funkar så bra för att jobba mot databaser och att bygga kraftfulla applikationer.

Vad ser du fram emot på Nyla?
– Att lära känna alla kollegor och självklart, att göra schyssta webbar.

Annars? Vad vill vi mer veta om dig?
– Att jag är fotbollsnörd. Det är lika bra att ni får reda på det med en gång.


 

Daniel Riaño och Anton Knutsson


Och nu. Möt vår nya projektledare, Anton Knutsson.

Hej Anton, var kommer du ifrån?
– Närmast från en åtta veckor lång semester som nyinflyttad i Göteborg. Men de senaste tio åren har jag bott i Stockholm där jag har varit projektledare med fokus på bilbranschen, på både byrå- och kundsidan.

Vad är roligast med projektledarrollen?
– Jag gillar att inte vara specialist utan den som driver en bra process. Att ta något från idé till färdig produkt genom att få olika människors kompetens att komma fram så bra som möjligt, det är min grej.

Vad ser du fram emot på Nyla?
– Att jobba på en relativt liten arbetsplats, det är nytt för mig. Och så ska det bli kul att jobba med en variation av kunder och lära känna nya branscher.

Det var något med motorcyklar också.
– Ja precis. Sedan 2016 driver jag ett eget varumärke där jag designar och bygger motorcyklar. Eftersom det bara är jag som är inblandad kan jag laborera med marknadsföringen som jag vill, vilket är kul. Samtidigt är det få saker som är så avkopplande som att stänga in sig i en källarlokal för att såga i en motorcykelram.


Nyla Design är en växande kommunikationsbyrå i Göteborg. Vill du jobba med oss i framtiden? Välkommen med din spontanansökan till jobba@nyladesign.se

Reklam på riktigt


Publicerat: 16 juli 2018

Skrivet av: Erica Söderlund, Copywriter

Dela:


Håriga ben, rödbrunt blod och kroppar större än XXS – det låter som en normal vardagsbeskrivning, eller hur? Men i reklam är det inte alltid lika tydligt.

Reklam är många saker; oundvikligt, jobbigt, spännande, välbehövligt, roligt och intressant. Utgångspunkten är att få människor att välja just din produkt eller tjänst, samtidigt som den ibland kan bidra med mer än så.

Reklam som visar verkligheten

Länge har reklamvärlden bidragit med orimliga ideal och fått oss att skämmas för diverse delar av våra kroppar. Vi ska vara unga, se ut som barbiedockor och bindor testas med blå vätska. Varför? Jag vill se kvinnor som ser sunda och naturliga ut. Och jag vill bli inte bli pratad till, jag vill bli pratad med. Därför blir jag extra glad när jag ser reklam som denna:

Mer reklam som inte diskriminerar

Billie är inte ensamma om att bryta den ohälsosamma reklamnormen. Libresse blodiga reklam, Adidas håriga kampanj med Arvida Byström, Monkis oretuscherade underklädeskampanj och Åhlens kläder utan åldersgränser är några andra exempel. För mig känns det uppfriskande och förhoppningsvis kommer denna våg av opatriarkiska kampanjer bara bli fler och fler.


Är du orolig för hur kvinnor och män framställs i din reklam? Eller vill du ha hjälp att ta fram en ny kampanj? Tveka inte att kontakta oss.

Huvudbild: Omar Lopez

Väck din inre VM-reporter


Publicerat: 18 juni 2018

Skrivet av: Erik Andersson, Copywriter

Dela:


Om man inte frågar får man inget veta. Just därför har copywriters en hel del att lära av sportjournalister.

Aldrig har det varit så lätt att få reda på saker. Google ger 121 miljoner träffar på sökordet ”fakta” på 0,41 sekunder och via sociala medier går djungeltelegrafen snabbare än någonsin tidigare.

Det är inte bara på gott. Med de nya möjligheterna ökar också de sociala kraven på ständig koll. Vid trefikan på jobbet ingår det liksom att du ska känna till senaste Netflix-släppet, Trumps alla drag och vad plötsliga ord som ”fidget spinner” betyder.

Då är det lätt att bli taktiskt tyst eftersom det känns bättre att låtsas hänga med än stå ensam med tappad haka.

Men i många situationer finns allt att vinna på sänka garden, våga avslöja vår okunskap och rentav låtsas spela lite dum. Inte minst för för den som ska samla in faktan via intervjuer. För i intervjusamtalet är det bara intervjupersonens svar som är det viktiga. Inte vad intervjuaren känner till från sin förberedande research, eller kan googla efteråt.

Det där vet så klart alla sportjournalisterna i fotbolls-VM om. Därför ska vi inte bara sucka åt dem när de frågar ut spelare och coacher längs sidolinjerna i halvtid. Det som kan upplevas som klyschiga och dumma frågor är i många fall genomtänkt taktik för att trigga igång bra svar.

Tre konkreta intervjutekniker som VM-reportar kan lära copywriters:

1. Ställ öppna och enkla frågor: För att verka kunnig är det lätt att ta med fakta i frågan. Använd hellre enklare frågor som låter intervjuobjektet ge dig hela svaret på sitt egna, personliga sätt.

"Hur känns det?"

2. Glöm inte följdfrågan: Du ska aldrig behöva googla svaret efteråt. Och även om du förstår det redan på förstafrågan så ställ fler ändå för att ge intervjuobjektet chansen att bli tydligare.

"Men hur ska ni förändra spelet i andra halvlek?"

3. Våga framstå som naiv: Ingen ställer så bra frågor som barn. Inga frågor är dumma och ingenting är självklart. Återigen – det är intervjuobjektet som ska ge dig svaret och inte tvärtom!

"Varför gör ni inga mål?"


Vill du veta mer om hur du kan förbättra din kommunkation? Välkommen att kontakta oss.

Huvudbild: Wikimedia Commons

Att följa lagen är inte schysst


Publicerat: 24 maj 2018

Skrivet av: Kristina Modigh, innehållsstrateg

Dela:


Är din inbox också full av mail från företag som bryr sig om din integritet? I skörden av GDPR-relaterad e-post finns lärdomar att dra om betydelsen av tajming och kontext för hur ett budskap landar.

We care about your privacy.

Ännu ett mail trillar in och jag ögnar slött igenom det innan det förpassas till papperskorgen. Inte en rad om GDPR. Det här företaget har uppenbarligen valt den schyssta linjen. Det är den jag gillar minst.

Sedan mailen började komma för ett par månader sedan har jag identifierat ett par olika taktiker. Några kommunicerar fullt ut sakligt: ”GDPR träder snart i kraft, därför behöver du bekräfta att vi får ha din mailadress.” Andra passar på att positionera sig: ”GDPR är här och vi tycker att det är en toppenlag. Vad bra att vi nu får tillfälle att inhämta ditt samtycke en extra gång.” Ytterligare andra, som det nyss nämnda företaget, kör den schyssta linjen: ”Vi bryr oss supermycket om din integritet. Därför har vi förtydligat vår policy.”

Det är som när vissa telekombolag förra sommaren stolt deklarerade att det nu var slut med roamingavgifterna i Europa. Utan att nämna EU-förodningen som krävde det av dem.

En fråga om respekt

Problemet med den schyssta linjen är att alla just nu vet vad det handlar om egentligen, nämligen att verksamheter som hanterar personuppgifter slarvigt riskerar höga viten. Det är som när vissa telekombolag förra sommaren stolt deklarerade att det nu var slut med roamingavgifterna i Europa. Utan att nämna EU-förodningen som krävde det av dem.

Som mottagare av marknadskommunikation gillar jag att känna mig respekterad. Jag är fine med att företag gör sig påminda och att de berättar vad de har att sälja. Men om de vill få mig att tro att de plötsligt börjat brinna för integritetsfrågor? Tillåt mig att tveka. Och avsluta min prenumeration.


Funderar du på hur du bäst får fram det du vill säga? Tveka inte att kontakta oss.