Senaste Nyla-nytt


Publicerat: 20 januari 2016

Dela:


Om Nyla hade haft ett eget stjärntecken så hade vårt horoskop för 2016 antagligen nämnt utvecklande uppdrag, nya relationer och ett stärkt självförtroende.

Kanske var det Jupiter som stod bra till, men vi vill ju hellre tro att det faktum att vi vann Göteborg stads upphandling av produktionsbyråer berodde på att vi gjort bra ifrån oss. Hur som helst är det något vi är både glada och stolta över. Och det nya året hann faktiskt inte ens börja innan vi färdigställt vårt första uppdrag inom ramavtalet: en kampanj för Hälsolots Majorna Linné som just nu rullar på stans spårvagnar. Näst på tur är ett jobb för Göteborg & Co.

Annars då? Jo, bland våra nuvarande engagemang hittar man en härlig blandning av mode, fisk och fastigheter:

  • För byggföretaget JMs räkning har vi precis formgett en broschyr om deras hållbarhetsarbete. Dessutom är vi med och utvecklar strategier för webbaserad marknadsföring av nya bostadsprojekt, samtidigt som vi producerar innehåll för ett gäng nya projekt. Titta in hos Berghus 3 eller Solstenen om du vill få en tydligare bild.
  • Vi bistår Örgryte Bostads AB med kommunikationsstrategier och produktion inför ett kommande förändringsarbete.
  • Vi har precis inlett ett spännande samarbete med Klädoteket där vi hjälper dem med kommunikationen kring ett kommande event.
  • Green Consulting Group har fått nya, fina trycksaker.
  • Inom kort öppnar ett nytt gym i Göteborg som hjälper dig att komma i form med personlig träning. Deras webbform – den fixar vi.
  • Fastighetsmäklarna Karlsson & Uddares nya webb som vi har designat och utvecklat har just lanserats.
  • En ny webb signerad Nyla ska även fisk- och skaldjurskedjan Fiskhuset få.

Det var väl det hela. Nej vänta – vi ser också fram emot att få förstärkning på kontoret. I början av februari utökas Nylagänget med både en ny copywriter och en projektledare. Mer info kommer inom kort i en blogg nära dig.

Tack Jimmy


Publicerat: 8 januari 2016

Dela:


Så är den här, Jimmys sista jobbdag på Nyla. Efter nästan fem år med oss är det dags för vår härlige copywriter att gå vidare mot nya utmaningar.

Det är ingen idé att vi försöker spela tuffa: Jimmy, du kommer att vara enormt saknad. Men framförallt vill vi tacka dig för att du har varit en så grym kollega och briljant copy i alla år. Vem som nu kommer att stå för vår populärkulturella bildning, ja det är högst oklart.

Det vi däremot vet är att en ny talang är rekryterad. En närmare presentation av den personen kommer i februari.

Klarspråks­skolan: Att skriva eller inte skriva inte


Publicerat: 4 januari 2016

Skrivet av: Kristina Modigh, Copywriter

Dela:


Tyckte du den rubriken var krånglig? Bra. Det är dags för den femte och sista delen av klarspråksskolan, i vilken vi stjäl en billig poäng från samtidens alla livscoacher och guidar dig till bra negationer.

Det kan hända att man får en föreläsning om motivation. Kanske har man bett om den, kanske inte. Kanske har ens chef bokat in den efter att en medarbetarenkät har avslöjat en bristande inställning hos personalen. Hur som helst. Om du någon gång har råkat lyssna till en motiverande föreläsning, så har du med hundra procents (100 %) sannolikhet hört detta:

Hjärnan förstår inte inte.

Följt av:

Försök själv att inte tänka på en rosa elefant.

Och alldeles oavsett vilken inställning du gick därifrån med, måste man faktiskt ge föreläsaren rätt i detta: ordet inte ställer till det för förståelsen. På samma sätt som ”spring inte ut i gatan!” är en typiskt dålig instruktion till en treåring, är ”missa inte reafynden” en onödigt spretig uppmaning till en mellandagsshoppare.

Skriv positivt

En bra första tumregel är att uttrycka det önskvärda: ”gå på trottoaren”, ”skynda att reafynda”. Men vissa budskap kräver förstås negationer. En bra andra tumregel är därför att låta ett aktivt verb göra jobbet. De aktiva verben är ju som alla vet klarspråkets främsta trotjänare. Här är två exempel på verb som kan ersätta ”inte”: undvik, låt bli.

Alltså:

Använd inte Låt bli negationer – skriv som det är.
Skriv inte Undvik ordet inte – ersätt det med aktiva verb.

Ännu ett användbart alternativ är det lilla prefixet o-.

Det där kändes inte helt tydligt?
Det där kändes otydligt.

Avslutningsvis, innan någon upprört börjar twittra under hashtaggen #inteallainte, är det på sin plats med ett förtydligande. Ordet inte är naturligtvis mycket användbart och ibland alldeles oumbärligt.

Med det sagt. Klarspråksskolan är härmed avslutad, och det är INTE klokt vad fort det har gått! Det känns som igår som vi diskuterade meningsbyggnad, pratade om närvaro och personliga pronomen, varnade för tre trista typer av ord och hittade formen. Har du läst alla delar? Bra, då är det examensdags. Seså, på med finkläderna och ge dig ut och bada i någon fontän – det har du förtjänat. Och vill du veta mer om klarspråk eller få hjälp att skriva, språkgranska eller bearbeta dina texter? Kontakta oss.


Läs fler delar av Nylas klarspråksskola

Del 1: Meningsbyggnad
Del 2: Vem där?
Del 3: Ordval
Del 4: Tre knep för att komma i form


En god jul för ett gott nytt Sverige


Publicerat: 14 december 2015

Dela:


Varje jul skänker vi en gåva till de som behöver det lite mer än vad vi själva gör. I år går vår julgåva till Västra Hisingen Basket och deras satsningar på att välkomna ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar.

– Västra Hisingen Basket är en basketklubb som anordnar träningar och turneringar för ensamkommande flyktingar. Det är vårt sätt att skapa en mötesplats och göra något roligt för de barn och ungdomar som anländer till Göteborg, säger Ali Tabrizi.

För att sprida kännedom om Västra Hisingen Baskets initiativ har Ali Tabrizi besökt flera av Göteborgs asylboenden, och med hjälp från social resursförvaltning har de nått ut till de flesta boenden i Göteborgsområdet. Det svåra har snarare varit praktiska detaljer, som att få logistiken att fungera.

– Det bästa är att se glädjen hos ungdomarna. Det är för deras skull vi gör det här.

Den 21 november anordnade de sin första basketturnering för nyanlända barn och flyktingar: Welcome to Sweden Basketball, i Sjumilahallen i Biskopsgården. Förhoppningen är att det ska bli ännu fler turneringar framöver. För de inblandade är drivkraften att göra något positivt av vad som annars uppfattas som problem: Biskopsgården, integration, flyktingkrisen och Sveriges hanterande av detsamma.

– När man träffar ungdomar som har haft svåra upplevelser blir man ödmjuk. I politiken pratas det om siffror och volymer, men det är först när man får ta del av verkliga människoöden som man kan förstå.

Ett varmt välkomnande

Ali vet själv hur det är att fly till ett främmande land. 1985 flydde han med sin familj från kriget i Iran.

– Vi hade släkt som bodde här redan och vi migrerade med pass och flyg. Vår flykt var inte lika problematisk som många andras. Och eftersom jag bara var tio år när vi kom till Sverige lärde jag mig snabbt språket. Men nätverket och möjligheterna som etniska svenskar får från start, och genom sina föräldrar, saknades. Med den här satsningen vill jag rätta det.

I år har ingen kunnat undgå flyktingkrisen. Nyhetsflödet har dominerats av överfyllda gummibåtar på Medelhavet och människor som är beredda att riskera livet för att fly sina hemland. För oss på Nyla Design var det ingen fråga om saken. Vår julgåva skulle gå till att välkomna ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar till deras nya hemland – Sverige.

Med det sagt, god jul och gott nytt år!

God Jul

Illustration: Camia Pia
Foto: AnnaCarin Isaksson

Klarspråks­skolan: Tre knep för att komma i form


Publicerat: 30 oktober 2015

Skrivet av: Kristina Modigh, Copywriter

Dela:


Böj, sträck och kniiip? Nej då, vi vill inte bidra till ökad hälsohets. Däremot till tajtare texter. I klarspråksskolans fjärde del sätter vi formen i fokus.

Välkommen tillbaka till Nylas klarspråksskola. Har du missat de tidigare lektionerna? Ingen fara, du hade säkert giltiga skäl. Använd bara länkarna längst ner i inlägget för att läsa ikapp och maila mig en sammanfattning av allt du har lärt dig så kan vi gå vidare sen. Okej?

Okej! Den här gången ska vi koppla ett brett grepp om textens utformning och struktur. Eftersom listor brukar gå hem i stugorna (se punkt två nedan), presenteras dagens lärdomar i just listform. Voilà, här kommer tre knep för en formstark text:

1. Flytta tyngdpunkten uppåt

Din läsare är upptagen, kräsen och lättdistraherad. Det måste du åtminstone utgå från. Därför är det sällan en god idé att spara det bästa till sist. Tvärtom bör dina tyngsta argument, de starkaste fördelarna med ditt erbjudande och dina viktigaste poänger framgå tidigt. Du kan, om du vill, tänka på dispositionen som en elitsimmares V-formade kropp.

*paus för att tänka på en elitsimmares kropp*

Alternativet är att du lyckas bygga upp så starka förväntningar på den rafflande avslutningen att man bara måste läsa vidare. Det funkar förstås det med.

Vi tar väl en bild också.

2. Gör en punktinsats

Det verkar som att vi är programmerade att gilla punktlistor. Kanske är det för att de funkar som hjälpsamma assistenter, som varsamt tar dig i handen och berättar vad du ska rikta din uppmärksamhet mot. Kolla själv på den här helt vanliga meningen:

”Vi samlar in information om de personer och grupper du har kontakt med och hur du samverkar med dem, exempelvis vilka personer du kommunicerar mest med eller vilka grupper du brukar dela med.”

Och nu – samma innehåll i en punktlista:

Vi samlar in information om

  • de personer och grupper du har kontakt med
  • hur du samverkar med dem
  • vilka personer du kommunicerar mest med
  • vilka grupper du brukar dela med.

Okej, det blev kanske inte glasklart vad Facebook samlar in för info om dig men nog blev det mer lättläst?

*paus för kontemplation*

3. Anlita en PF™

Ibland när du tror att en text är krånglig är det i själva verket layouten som jobbar mot dig. Det är dags att anlita ett proffs. Att skicka din text till en Professionell Formgivare™ är som att låta den åka på yoga camp. Den kommer tillbaka snyggare än någonsin och med en harmonisk, självsäker utstrålning. Hade den varit en person, hade den varit odräglig. Men som text är den charmant. Marginalerna är tilldragande, styckesmarkeringen oklanderlig och radavståndet som en jäkla smekning.

Nylas Professionella Formgivare™

Vill du veta mer om klarspråk eller få hjälp att skriva, språkgranska eller bearbeta dina texter? Kontakta oss.


Läs fler delar av Nylas klarspråksskola

Del 1: Meningsbyggnad
Del 2: Vem där?
Del 3: Ordval
Del 5: Att skriva eller inte skriva inte


Klarspråks­skolan: Ordval


Publicerat: 14 september 2015

Skrivet av: Kristina Modigh, Copywriter

Dela:


Plötsligt säger alla ”content”, eller ”benchmarking”. Du kanske kommer på dig själv med att prata om ”allokering av resurser”. Det är dags för del 3 i Nylas klarspråksskola.

Det är lättare än vad man kan tro att krångla till det. Med Nylas klarspråksskola vill vi vägleda dig runt de vanligaste fallgroparna som skrämmer läsaren på flykt. Del 1 var en lektion i meningsbyggnad och i del 2 predikade vi vikten av närvaro. Denna tredje del handlar om textens mest basala byggstenar: orden.

Det finns en hel del att säga om ordval. Här hissar vi en vänlig varningsflagg för tre typer av ord: de krångliga, de tomma och de interna.

1. De krångliga orden

Du vet att du har använt ett krångligt ord när din läsare får ett djupt veck mellan ögonbrynen. Testa din text på en kollega och se efter själv. Det här är ett krångligt ord: anmälning. Ser du sur ut? I så fall beror det på att du just har läst ett verbalsubstantiv.

”Anmäl dig senast den 17 november” låter betydligt trevligare än ”Anmälning sker senast den 17 november”, eller hur? Det beror dels på det personliga pronomenet, dels på att vi föredrar verb framför substantiv. Åtminstone ur ett klarspråksperspektiv. Sensmoral: gör inte substantiv av verb.

Alltså. Istället för: Branschen har genomgått en kraftig förändring, skriv hellre: Branschen har förändrats kraftigt.

Verbalsubtantiven är en typ av ord som är onödigt krångliga. Det finns förstås fler. Värt att nämna är exempelvis långa sammansättningar och den typ av ålderdomliga/stela ord som finns med i Regeringskansliets svarta lista. Låt rynkan i pannan vägleda dig.

2. De tomma orden

Ett tomt ord känns igen på dess eftersmak. Du har sagt något utan att säga något. Kvar dröjer sig en liten pulshöjning och tanken hoppas ingen frågar vad jag menar. Vi har alla varit där.

De tomma orden kommer precis som de krångliga i flera skepnader. Här finns t.ex. de slitna (utvecklingsorienterad, unik), de vaga (dynamisk, process) och modeorden – ord vi plötsligt känner att vi behöver få in i en mening, lite oavsett hur (hållbart, position, leads). Ett eget inlägg skulle förresten kunna ägnas åt de engelska orden.

OBS: Ibland måste man så klart få skriva process, eller position. Gör vad du måste, men var också beredd på frågan Vad menar du?

3. De interna orden

Ord smittar. Om alla på din arbetsplats till exempel börjar säga ”ända in i kaklet” är risken överhängande att du själv snart blir smittbärare, hur töntigt du än tycker att det låter från början. Det krävs helt enkelt en självständighet av stål för att stå emot.

Nästan alla branscher, arbetsplatser och kompisgäng har sina egna gloslistor. De interna orden skapar mys och sammanhållning. Du måste inte sluta använda dem. Du måste bara sluta göra det offentligt.

Vill du veta mer om klarspråk eller få hjälp att skriva, språkgranska eller bearbeta dina texter? Kontakta oss.


Läs fler delar av Nylas klarspråksskola

Del 1: Meningsbyggnad
Del 2: Vem där?
Del 4: Tre knep för att komma i form
Del 5: Att skriva eller inte skriva inte


Klarspråks­skolan: Vem där?


Publicerat: 31 juli 2015

Skrivet av: Kristina Modigh, Copywriter

Dela:


Det minsta du kan göra för din läsare är att använda aktiva verb och personliga pronomen. Del 2 av Nylas klarspråksskola balanserar på gränsen till en vett- och etikettspalt.

Vi inledde vår klarspråksskola med en liten genomgång om meningsbyggnad och i synnerhet om predikatet. Kontentan: en mening blir tydligare om predikatet kommer tidigt. I denna vår andra del krånglar vi till det lite.

Men inte mycket mer än så här: Ingen meningsbyggnad i världen kan rädda din text om du strösslar den med passiva verb. Kolla själv på dessa helt fiktiva exempelmeningar som ska beskriva en slags arbetsgång:

Processen inleds med en dialog där kundens behov fastställs. Därefter formuleras en plan som förankras hos såväl ledning som personal.

Är du vaken? Förlåt att det blev så tråkigt nyss. Det var de passiva verben som gjorde det. När verben är passiva drar de liksom livet ur raderna, eftersom de döljer vem som gör någonting. De avfolkar texten, helt enkelt.

Det är också därför som det kan vara lite bekvämt att använda dem. Det blir lite luddigare vem som ansvarar för vad. Det känns som att man lovar lagom mycket. Men för läsaren känns det snarare som att försöka konversera med någon som sakta backar ut ur rummet.

Våga vi, du och jag

Motgiftet heter förstås aktiva verb. Och med dem följer aktiva subjekt – folk som faktiskt gör något. Det går visserligen att gömma sig bakom ett företagsnamn (”Dunderföretaget AB formulerar en plan…”), men ta hellre chansen att träda fram i din text. Våga använda personliga pronomen som vi/jag och du. Din läsare kommer att tacka dig. Eller åtminstone läsa vidare.

Vill du veta mer om klarspråk eller få hjälp att skriva, språkgranska eller bearbeta dina texter? Kontakta oss.


Läs fler delar av Nylas klarspråksskola

Del 1: Meningsbyggnad
Del 3: Ordval
Del 4: Tre knep för att komma i form
Del 5: Att skriva eller inte skriva inte


Klarspråks­skolan: Menings­byggnad


Publicerat: 7 juli 2015

Skrivet av: Kristina Modigh, Copywriter

Dela:


Har du någon gång träffat den här personen: hen som hellre säger ”presupponera” än ”förutsätta” och som gärna berättar att ni behöver downsiza eller kanske outsourca för att skapa synergieffekter som ger win-win?

Ja? Då har du kanske också gjort följande iakttagelser: 1) Med krångligt och/eller floskligt språk kan man väcka viss beundran, men 2) den brukar inte hålla i sig så länge, för 3) personer som pratar så att folk förstår är faktiskt lite lättare att älska.

Samma sak gäller så klart för varumärken och deras kommunikation. Därför, utan vidare krumbukter, inleder vi härmed Nyla Designs klarspråkskola.

Meningsbyggnad är O och A

Minns du din första grammatiklektion? Hur du lärde dig att predikatet är det som händer i meningen? Predikatet består alltid av ett eller flera verb och det är med dem som med de där förälskelse-spanen du hade i högstadiet. Ögat söker efter dem hela tiden. I korridoren, i skolkatalogen, på raderna du läser. Plåga inte din läsare genom att hålla för länge på predikatet. Eller, på klarspråk: ju tidigare predikatet kommer, desto mer lättläst blir meningen.

Kolla själv.

Mot bakgrund av all tillgänglig information och min samlade – om än knappa – erfarenhet av livet och mellanmänsklig attraktion, drar jag slutsatsen att det är mig som Tommy tycker om.

Tommy tycker om mig och jag vet att det är sant!

Om du är som folk är mest så föredrar du formulering nummer två, eftersom den är snällare mot din hjärna. En mening som är vänstertung, d.v.s. har mycket information till vänster om predikatet, blir typiskt svårläst. Därmed inte sagt att alla dina meningar måste vara hundra procent lättlästa. Ta det lite för långt och din text får samma flyt som säg, Totte bakar. Blandat är bäst.

Vill du veta mer om klarspråk eller få hjälp att skriva, språkgranska eller bearbeta dina texter? Kontakta oss.


Läs fler delar av Nylas klarspråksskola

Del 2: Vem där?
Del 3: Ordval
Del 4: Tre knep för att komma i form
Del 5: Att skriva eller inte skriva inte