Kryptokonstens mörka baksida

Av: Caroline Eriksson, VD & kundansvarig | 7 juli

Den digitala konsten har tagit världen med storm. Garanterat äkta kryptokonst som byter ägare genom handel med kryptovaluta, oftast Ethereum. Men priset planeten betalar räknas i en annan valuta, nämligen i antal kilo koldioxid som släpps ut vid varje transaktion. Vad kostar egentligen NFT-tekniken oss?

Näthandelns tillväxt har varit enorm, inte minst sedan pandemin tvingat oss till fysisk distansering. Inspirerande webbutiker och live-shopping-events får oss att klicka hem allt från havremjölken till den nya padelskorten av återvunnen polyester. Klick klick. Vi prenumererar på ekologisk müsli och veganska rakhyvlar, direkt hem i brevlådan, klimatsmart leverans. Medvetna konsumenter i det digitala landskapet, i en tillvaro vi kallar det nya normala. Det nya svarta i det nya normala är den digitala konsten. Originalverk i form av bilder, video och musik säljs till högstbjudande, på auktioner online.

Originalverk för hundratals miljoner
Men vänta nu, digitala konstoriginal? Vem som helst kan ju ta en skärmdump, ladda ner en video eller spara en fil? Det ser väl likadant ut?

Ja, det stämmer.

Precis som värdet av originalmålningen Mona Lisa av Leonardo da Vinci är oändligt mycket högre än värdet av den identiska replikan du beställer på Handmade Piece, är det digitala originalverket värt långt mer än kopian. Ögat ser ingen skillnad, men hjärnan vet. Det digitala originalets äkthet verifieras genom NFT*, ett slags bevis för verkets unika egenskaper och vem det tillhör. NFT:n säkras vanligtvis av Ethereums blockkedjeteknik**, som extremt förenklat kan beskrivas som ett slags lagring av transaktionskvitton som inte går att förfalska. Denna teknik har resulterat i att priserna för kryptokonst skenat, konstnären Mike Winkelmanns verk ”Everydays: The first 5000 days” såldes för drygt 69 miljoner dollar i mars 2021. Att ifrågasätta det faktiska värdet av digitala konstoriginal vore därför detsamma som att ifrågasätta det faktiska värdet av originalmålningar. Många konstnärer har tack vare NFT-tekniken fått möjlighet att nå ut med sin konst, leva på den och bidra till att modernisera konstscenen över hela världen, trots en pandemi.

Programmeringskod för blockkedjeteknik

Energi från fossila bränslen
Men. NFT och Ethereum baseras på samma teknik som Bitcoin. Få har väl missat att Tesla av klimatskäl drog tillbaka möjligheten att använda Bitcoin som betalningsmetod efter en kort period. Anledningen är att framställandet av Bitcoin, sk mining***, kräver oerhörda mängder datorkraft, vilket i sin tur kräver enorma mängder energi. Energi som i dagsläget primärt utvinns ur kol och andra fossila bränslen för att mata kryptofarmar i bland annat Rumänien, Kina och Iran. Programmeraren och konstnären Memo Akten uppskattar det genomsnittliga koldioxidavtrycket från handeln med en enda NFT till ca 211 kg, vilket motsvarar något av följande:

– mer än den mängd elektricitet en genomsnittlig EU-medborgare använder under en hel månad
– 100 mils bilkörning med fossildriven bil
– en två timmar lång flygresa, exempelvis mellan Göteborg och Paris

Koldioxidavtrycket från EN transaktion med Ethereum motsvarar i skrivande stund ungefär 131 000 Visa-transaktioner enligt Digiconomist.
Driften av handeln med kryptovalutan kräver ca 54 TWh elektricitet per år, vilket motsvarar hela Greklands förbrukning av elektricitet under lika lång tid. Klick klick.

"Mining" för kryptovaluta har visat sig vara väldigt lönsamt, vilket har skapat enorma kryptofarmar som drivs med billig el, primärt utvunnen av energi från fossila bränslen.

Framtida lösningar
Den extrema klimatpåverkan som NFT-tekniken bidrar till, har resulterat i att många konstnärer tackat nej till att sälja sina verk digitalt och tydligt tar avstånd från kryptotrenden. Tack vare den massiva kritiken från konstnärer, miljörörelsen och företag, har bland annat Ethereum utlovat en version 2.0 (Eth2) som inte kräver lika stora mängder energi. En sådan version existerar dock inte ännu.

I en tid där de flesta av oss sedan länge insett att en dramatisk minskning av koldioxidutsläppen är vad som krävs för att säkra framtiden för kommande generationer, är okunskapen om NFT-teknikens och kryptovalutornas negativa inverkan på klimatet skrämmande stor.

Mer transparens och medial granskning krävs
I en tid där de flesta av oss sedan länge insett att en dramatisk minskning av koldioxidutsläppen är vad som krävs för att säkra framtiden för kommande generationer, är okunskapen om NFT-teknikens och kryptovalutornas negativa inverkan på klimatet skrämmande stor. Få personer har insikt i vad handeln med kryptokonst innebär vad gäller koldioxidavtryck. Transparens och information behövs från dem som driver företag i och verkar inom den digitala konstvärlden, för att tillsammans med medial granskning upplysa konsumenter och driva förändring mot mer hållbara lösningar. Att kryptovaluta bygger på ett decentraliserat system utan mellanhänder som banker eller centralbanker gör lagstiftningar och kravställanden på nationell nivå komplicerat. Därför är den journalistiska blåslampan och miljörörelsens uppmärksammande av situationen än mer viktig. Ifrågasättande driver förändring och tvingar aktörerna till alternativa och mer hållbara lösningar. Tills dess är tåget till Paris och ett besök på Louvren ett klokare val än ett kryptoklick.

*NFT (Non-fungible Token) representerar ägandeskapet av föremål med unika egenskaper, som exempelvis konstverk eller samlarobjekt. En NFT kan bara ha en ägare i taget.

**En blockkedja är en komplett, distribuerad lista (som en slags loggbok) över transaktioner som görs med ett digitalt objekt. Varje ny transaktion av objektet måste godkännas av alla datorer som finns i blockkedjan, vilket innebär att denna teknik bevisar vem som äger objektet fram tills nästa eventuella transaktion, då beviset kopplas till den nya ägaren.
Ethereums blockkedjeteknik baseras på en PoW (Proof of Work)-algoritm.

***Begreppet mining syftar på den process som krävs för att hålla blockkedjan uppdaterad med de senaste transaktionerna och skapa nya block i kedjan. Miners belönas med mer kryptovaluta och delar av transaktionsavgifter i kedjan. Mining har visat sig vara väldigt lönsamt för den som har rätt utrustning, vilket har skapat enorma kryptofarmar runt om i världen, ofta på platser där elen är billig.

Kategorier