Storytelling klär Manneken Pis

Av: Erik Andersson, Copywriter | 21 november

Inte nog med att människor från hela världen syr och skickar kläder till honom. Många står till och med i kö för att få dricka öl ur hans fontän. Hur kommer det sig att en liten staty som Manneken Pis kan väcka sånt engagemang? Storytelling är en stor del av svaret.

Foto: Trougnouf (Benoit Brummer)

Om du någon gång gått på sightseeing i Bryssel har du garanterat sett honom. Eller i alla fall försökt få en glimt av honom på den välbesökta, smala gatan där hans fontän står. På lokal brysseldialekt betyder Manneken Pis tydligen ordagrant ”liten man kissar” och skulpturen är inte mer än 61 centimeter hög. Trots det är den lilla bronspojken en världskändis som varje år lockar turister från hela världen till den belgiska huvudstaden.

Manneken Pis – ett barn av storytelling

Hur kan en liten pojke i brons nå sådana stora framgångar? En stor del i svaret ligger i klassiskt historieberättande. Manneken Pis har varit ett inslag på Bryssels gator i över 300 år och är ett verk av en dåtidens framgångsrika skulptörer. Men det är historierna bakom hans uppkomst som gjort honom till en kändis. Inte fakta om hur tjockt hans bronshölje är eller hur stora mängder vatten som rinner genom fontänen varje dygn, utan berättelserna om varför han står där han står.

En tredje historia säger att hans kiss ska ha släckt bränder och förhindrat att kungens slott brann ner.

Historierna skapar engagemang!

Många av sägnerna om honom har en dramaturgi som gör att mottagaren gärna vill höra hela historien. Flera av dem spelar dessutom på både faror och lycka som skapar ett känslomässigt engagemang. Lägg därtill kryddningen med detaljer som hjältedåd, kiss och att det är en liten pojke. Det är historier som sticker ut och som människor kommer ihåg – och därmed gärna vill berätta vidare, så att fler tar del av budskapet.

En sägen säger att statyn är en hyllning till en pojke som ska ha stoppat en belägring av staden genom att urinera på motståndartrupper från ett träd. En annan säger att det istället ska ha handlat om en pojke som ska ha stoppat sprängladdningar genom att kissa på stubintrådar. En tredje historia säger att hans kiss ska ha släckt bränder och förhindrat att kungens slott brann ner.

Historierna om Manneken Pis går isär, är många till antalet och om ens något i dem är sant är svårt att avgöra. Men klart står är att det är storytelling som fungerar.

En staty med egen klädkolletion och ölfestival

I dag har den lilla statyn en alldeles egen garderob på ett eget museum med flera hundra olika kostymer. Kläder som kläs på honom under högtidliga former flera gånger i veckan, enligt ett spikat schema. Varje år utökas garderoben med nya uppsättningar kläder som varsamt väljs ut från designerförslag från hela världen.

Ett annat återkommande inslag är att fontänten kopplas till en öltunna för att fungera som öltapp för förbipasserande. Sedan mitten på 1980-talet har han även en kvinnlig motsvarighet med namnet Jeanneke Pis, som sitter på en av Bryssels andra gator.

Foto: Jakub Hałun

Därför ska du ta rygg på kisspojken

Manneken Pis är långt från först att lyckas med storytelling. Historierberättande fungerade trollbindande redan runt våra förfäders lägereldar. Och på rätt sätt fungerar det lika bra i dag. Berättelser är och har alltid varit en sak som tilltalar och fängslar den mänskliga hjärnan. Just därför är ett det ett effektivt sätt att nå fram även när du ska genomföra marknadsföringskampanjer, bygga ditt varumärke och utveckla din employerbranding.

Oavsett om mottagarna är dina potentiella köpare eller dina anställda, så kommer en bra berättelse att engagera mer än haranger med faktabaserade adjektiv. Få bryr sig om millimetertjockleken på den lilla statyns bronshölje, minns du? Och prickar du in storyn riktigt rätt så kan den bli en klickraket som sprider sig långt ut i världen. Precis på samma sätt som Manneken Pis-fansen spritt historierna om sin favoritstaty.

  • Foto: Trougnouf
  • Foto: Superchilum
  • Foto: Jimmy Gilles
  • Foto: Autiquet Grégory
  • Foto: François Trazzi