Tillgänglighet på webben

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service* har kommit till för att alla ska ha samma möjligheter på webben. Oavsett om du läser, lyssnar eller tolkar innehållet så ska det fungera på bästa möjliga sätt för alla. Precis som lagnamnet skvallrar om så riktar den sig huvudsakligen till all offentlig service, kommunala myndigheter och offentligt styrda organ. Det är de som måste följa lagen, men alla kan gynnas av att förbättra sig och följa riktlinjerna.

Vad säger lagen?

Aktörer inom offentlig service behöver göra sina digitala plattformar, som exempelvis webbplatser, appar och dokument, tillgängliga för alla. Inklusive personer med funktionsnedsättningar. Alla nya webbplatser som byggs efter den 23 september 2019 måste följa webbriktlinjerna (mer om dem sen). Har du en sida idag som är äldre än så behöver den ses över och eventuellt byggas om innan den 23 september 2020. Appar får lite längre tid på sig, de måste följa riktlinjerna senast den 23 juni 2021.

Vilka är de här webbriktlinjerna då?

Jo, det är en lång lista på 136 punkter* med grejer som DIGG* har tagit fram baserat på WCAG 2.1*. Punkterna på listan varierar och handlar om allt från enklare åtgärder som att
texta rörligt material och skriva tydliga länkar, till mer kodtekniska åtgärder som att göra en logisk tab-ordning och utveckla systemet så att det går att använda med bara ett tangentbord. När man pratar om den här nya lagen, och om själva appliceringen av den på sin webb, brukar man kort och gott säga WCAG. En del säger ”V-C-A-G”, en del säger ”wekaag”, men det spelar mindre roll. Huvudsaken är att man har koll på vad det innebär.

Vad menas med tillgänglig för alla?

Ingen står utanför denna målgrupp. Vi kommer alla någon gång drabbas av någon typ av funktionsnedsättning, som nedsatt syn eller försämrad motorik. Det finns många som inte kan använda webbtjänster och appar i dagsläget och det är därför dessa regler tagits fram.

Vad innebär detta för mig som webbutvecklare?

Jag måste såklart följa den här listan och förhålla mig till den i allt jag gör när jag bygger en webbplats. Om det är någon del av sidan som inte skulle leva upp till WCAG:s riktlinjer måste den bristen redovisas i en tillgänglighetsredogörelse som ska finnas på sidan. Sådana brister ska i största mån byggas bort, men i vissa fall kanske den bristen är i en utvecklingsfas eller inte går att komma runt. Användare har trots allt rätt att anmäla bristande webbplatser till tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen (PTS).

Om du inte har en offentlig webbplats då?

Egentligen behöver du inte göra någonting. Men varför nöja sig? Varför inte bygga och designa för alla? Vem vet om eller när lagen kommer att tillämpas på alla sidor? I grund och botten handlar det om att webben ska bli tillgänglig för alla. Med en tillgänglig webb hjälper man inte bara dem som behöver extra hjälp, man underlättar för alla användare. Användarupplevelsen blir bättre för alla, det är positivt för varumärket, det kräver färre speciallösningar och genererar färre klagomål. Även om du eller ditt företag hör till den offentliga sektorn kan det vara bra att tänka på detta. Man vet aldrig vem det är som surfar in på din sida.

Hur vet jag om min sida är tillgänglig för alla?

Det finns många olika verktyg där ute som du kan använda för att se om din sida uppfyller kraven. Det finns en uppsjö av sidor, plugins och simulatorer som testar tillgänglighet, många är listade här och här. Installerar du Chrome-tillägget Funkify kan du till och med testa hur det är att använda just din webbplats genom ögonen på en person som har en funktionsnedsättning. Även om du tycker att din webbplats är jättebra finns risken att andra inte tycker det.